"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Så investerar jag mina bildpengar



Förutom att jag genom mitt arbete på en biståndsorganisation vill väcka folks medvetande för hur situationen ser ut för utsatta medmänniskor både i och utom landet är jag även engagerad på ett personligt plan och försöker dra mitt strå till stacken i arbetet för en bättre värld.

Många fotografer investerar pengarna som de får in på sin bildförsäljning i ny utrustning och på reportageresor. Så har jag också gjort tidigare och det är självklart inget fel i det. Men jag har redan alldeles för mycket fotoprylar och privata reportageresor hinner jag inte med just nu. Istället för att köpa sådant som jag egentligen inte behöver eller bara lägga pengarna på hög har jag valt en annan väg.



I och med att jag redan har ett arbete och en inkomst där pengarna både räcker och blir över kan jag investera pengarna som jag får in på bildförsäljningen där de bäst behövs. Det senaste året har pengarna från bildförsäljning gått till människor på flykt undan IS härjningar och till utsatta EU-medborgare från Bulgarien och Rumänien.



För mig handlar tjänade framförallt om människor. Om jag kan vara med och dra ett litet eller stort strå till stacken för en bättre och mer rättvis värld gör jag gärna det. En del kallar mig för naiv men när jag tittar i backspegeln har jag gång på gång fått se hur jag genom min "naiva" inställning har fått vara med och göra skillnad för både enskilda människor och samhällen och det är något som jag gärna fortsätter med så länge jag lever.

Text och foto: Mikael Good



Added 2015-08-07 10:30 | Permalink | Comments (1) | Comment

EU-migranterna som fick en ny look



När vi vill unna oss en stunds avkoppling och uppleva den sköna känslan av att bli ompysslad av någon annan går vi till frisören. Vi börjar oftast att gå till frisören ifrån det att vi är små. I många länder är frisörsalongen en social mötesplats där allt mellan skvaller och politik avhandlas. Att gå till frisören är billigt och det är bara de allra fattigaste som inte har råd att gå dit.


New_Look03

Tillsammans med EU-migranterna Valentin och Cornel från Rumänien och tolken Luiza välkomnas jag av Karwan som äger salongen New Look i Linköping och hans medarbetare Natalie. När Karwan åkte till och från arbetet på salongen mötte han EU-migranterna som kurade ihop sig i kylan under järnvägsbron i Linköping. När han såg dem fylldes han av medlidande och påmindes om den bitande vinterkylan i flyktinglägret i Turkiet vintern 1991, där hans mor och han befann sig efter att ha flytt från hemlandet Kurdistan för att undvika den irakiske diktatorn Saddam Husseins attacker. 1999 återförenades de med Karwans far i Sverige där han hade fått uppehållstillstånd. Han flydde till Sverige några år tidigare sedan han hotats till livet i Kurdistan.

New_Look01

- Jag ville göra lite mer för dem som tigger än att bara lägga en slant i deras muggar. Natalie och jag diskuterade vad vi kunde göra för tiggarna och då kom Natalie på att vi skulle kunna erbjuda dem gratis klippning, säger Karwan.
- För oss är det en självklarhet att gå och klippa oss regelbundet, men för dem är kanske inte så vanligt, säger Natalie.
- Natalie och jag har bestämt att 4 EU-migranter per vecka ska erbjudas gratis klippning på New Look, säger Karwan 

New_Look08

Valentin bjuds att sätta sig i Karwans frisörstol. Han är 19 år och har bara varit hos frisören en gång tidigare. Vanligtvis är det en av hans släktingar som klipper honom.
- Att gå till frisören i Rumänien är mycket dyrt säger Valentin.
När jag frågar honom hur mycket det kostar svarar han att det kostar 20 kronor att gå till frisören. Cornel som är 21 år slår sig ned i frisörstolen bredvid Valentin. Med hjälp av tolken Luiza förklarar han för Natalie hur han vill att hon ska klippa honom. Han har aldrig tidigare varit inne på en frisörsalong men känner sig ändå ganska så hemtam efter en stund och njuter av klippningen.

     

Det plingar till i dörren och in kommer Florin som är lite försenad. Jag har träffat Florin tidigare i hans hemby i Rumänien och han hälsar glatt igenkännande på mig. Han slår sig ned i soffan medan han väntar på sin tur. Han får en varm kopp kaffe av Luiza att värma upp sin frusna kropp med. Florin har inte varit på en frisörsalong tidigare och han tittar nyfiket på när hans systerson Cornel och hans kompis Valentin blir klippta av Karwan och Natalie.

New_Look10

-
 Jag är överraskad av det kalla vädret, jag trodde faktiskt inte att de skulle vara så kallt i Sverige säger Florin och tar en klunk varmt kaffe.
När Cornel är färdig tar Florin plats i Natalies stol.
- Det här känns jättespännande säger han och ler med hela kroppen.
Trots att han är 40 år har han aldrig tidigare varit på en frisörsalong och han ser fram emot upplevelsen. Florin berättar för Natalie att han har 5 barn. Han har kommit till Sverige med en förhoppning att kunna få ihop tillräckligt med pengar till bromsmediciner till sin 19-åriga dotter som har hepatit-c. Hon fick sjukdomen som litet barn.

New_Look13     New_Look14

 Cornel och Valentin som är färdigklippta tittar på sig själva i spegeln och säger glatt:
- Nu är vi skitsnygga!
- Jag känner mig lättare, snyggare och bättre, säger Cornel med ett leende och stryker handen genom det nyklippta håret.

New_Look12

Cornel och Valentin är nyfikna på hur mycket det kostar att gå till frisören i Sverige och när de får reda på att de har blivit bjudna på en klippning för 290 kronor hämtar de andan. Cornel säger:
- Så mycket pengar får jag inte ens ihop på en vecka. Jag skulle nog behöva lägga undan pengar i ett helt år för att kunna ha råd att gå till frisören i Sverige. 

New_Look11

Trots att de inte är mer än 19 och 21 år är de gifta sedan flera år. Valentin och hans fru har en liten flicka. Cornel och hans fru har inte några barn. Även Florin gifte sig som tonåring. Karwan berättar att tidigare var tonårsäktenskap vanliga i Kurdistan men att de flesta numera väntar med att gifta sig tills de har passerat 20 år.
- Med facit i hand, skulle ni ha gift er lika tidigt idag, undrar Karwan
Valentin och Cornel vet inte riktigt hur de ska svara, men till sist säger de att de nog också skulle väntat. 

New_Look15

När Florin är färdigklippt tar de på sig sina ytterkläder och gör sig redo för att gå. Innan de går tackar Cornel, Valentin och Florin, Karwan och Natalie så mycket för klippningen.
- Glöm inte att ta på er mössorna. När det är kallt måste man ha en mössa säger Karwan omsorgsfullt till Valentin, Cornel och Florin innan de går ut i vinterkylan för att sätta sig och tigga ihop några små slantar till sina familjer hemma I Rumänien.

New_look-(kopia)

Text och foto: Mikael Good



Added 2015-02-25 07:04 | Permalink | Comments (3) | Comment

Porajmos - Den romska förintelsen



Den 27 januari är det 70 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av den Röda armén. I lägret mördades judar och romer från så gott som hela Europa och sovjetiska krigsfångar, polacker samt ett mindre antal människor av andra nationaliteter fick arbeta i lägret tills de dog. 1,1 miljoner människor dog i Auschwitz-Birkenau. År 2005 deklarerade FN den 27 januari som internationell minnesdag för förintelsens offer.

Porajmos är den romska beteckningen för förintelsen. Porajmos är romani och betyder förtärande eller förstörelse. Vid sidan om judarna drabbades romerna hårdast av nazisternas brutala raspolitik. På östfronten förföljdes de och mördades av speciella insatsgrupper som nazisterna hade inrättat för att leta upp och likvidera judar och romer. Hundratusentals romer från ockuperade länder i Europa fördes till arbets- och utrotningsläger i Polen. Det totala antalet romer som mördades av nazisterna och deras medlöpare är svårt att fastställa men de flesta forskarna talar om att runt 500 000 romer mördades under Porajmos. Svårigheten att ange en exakt siffra för hur många romer som mördades förklaras av bristande dokumentation och på att många romska familjer och samhällen utraderades.

Förföljelsen av romer borde ha begravts i Europa i och med nazismens fall i maj 1945. Under Porajmos slogs mycket av romernas kultur, historia och sociala struktur i spillror. De få strukturerna som bestod togs ifrån dem när länderna i östra Europa hamnande bakom järnridån. I Västeuropa fortsatte diskrimineringen efter kriget och romer behandlades som andra klassens medborgare i många västeuropeiska länder. Det skulle dröja till 1979 innan det federala parlamentet i Västtyskland slutligen erkände nazisternas folkmord mot romer och det skulle dröja ända till 2012 innan Tysklands förbundskansler Angela Merkel avtäckte ett minnesmonument över förintelsens romska offer i Berlin. Minnesmärket är en viktig symbol i kampen mot diskriminering och förtryck av Europas romska minoritet.

Sedan Sovjetunionens fall har romernas situation förvärrats i framförallt de östra delarna av Europa. Romer diskrimineras och behandlas som andra klassens medborgare i många östeuropeiska länder. I länder som Ungern och Rumänien har folkmobbar anordnat våldsamma antiromska pogromer. Romer har misshandlats och till och med mördats. Rapporter om förföljelse av romer har även strömmat in från Italien, Frankrike, Nederländerna, Österrike och England. Inte ens Sverige är förskonat från pogromer. I Högdalen utanför Stockholm dog en romsk man från Rumänien i sviterna av de brännskadorna han ådrog sig när lägret som han bodde i sattes i brand i vad som misstänks vara en mordbrand. I Habo och Perstorp har aggressiva folkmobbar angripit och misshandlat romer och försökt driva bort dem från samhällena. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har andelen hatbrott mot romer ökat kraftigt de senaste åren.

Så sent som 1965 fick romer rätt att bosätta sig och gå i skola i Sverige. År 2000 drygt 500 år efter att de första romerna kom till Sverige erkändes de som en nationell minoritet. Det var först då som deras inkluderingen i det svenska samhället började på allvar. Det skapades lagar som reglerar deras rättigheter och skyldigheter. Även om vi gjort framsteg i Sverige har vi fortfarande långt kvar tills romerna har samma rättigheter som etniska svenskar. Fortfarande utsätts många svenska romer för diskriminering och kränkande behandling på sjukhus, arbetsplatser, campingplatser, butiker, restauranger, bussar, hotell med mera.

Det har gått 70 år sedan nazisternas folkmord på romer uppdagades. Det är mer än dags att vi lägger vår mörka europeiska historia bakom oss och inkluderar romerna som är Europas största minoritetsgrupp i vår gemenskap och vårt samhälle där de hör hemma. Opre Roma!

Text: Mikael Good



Added 2015-01-27 07:36 | Permalink | Comments (1) | Comment

White Only



Jag var tvungen att gå in på stationen i Linköping för att med egna ögon se om det som var sagt var sant. Mycket riktigt, på varje soffa satt skyltar som påpekade att sittplatsen enbart är för resenärer med giltigt färdbevis. Jag kunde inte låta bli att att associera skylten med de förhatliga "White Only" skyltarna som tidigare fanns i USA:s segregerade Sydstater och i Aphartheidens Sydafrika.

Tanken är att skyltarna ska hjälpa till att hålla oönskade element såsom hemlösa svenskar, missbrukare, vilsna tonåringar, fattiga EU-migranter och andra trasiga själar borta från vänthallen. Jernhusen som äger vänthallen vill inte låta frusna och trötta hjärtan komma in i stugvärmen för en liten stunds värme.

Att hantera fattigdom och utanförskap ingår inte Jernhusens arbetsbeskrivning, men medmänsklig värme borde definitivt finnas på en offentlig mötesplats. Istället väljer Jernhusen att stänga dörren och tvinga ut alla dem som inte passar in i arbetsbeskrivningen rakt ut i kylan. Jernhusen har genom sitt agerande lyckats att göra Sverige till ett kallare land . Som medmänniskor har vi alla ett ansvar även företag!

Appropå något helt annat fick jag precis ett mail från den verkställande direktören på en världsomspännande TV-kanal. De är intresserade av att visa bildspelet Ederlezi i ett av sina debattprogram, om allt går vägen kan bildspelet komma att nå en mångmiljon-publik! :) Jag återkommer med mer information när jag vet mer.

Text och foto: Mikael Good



Added 2014-11-07 09:42 | Permalink | Comments (7) | Comment

Ederlezi - Romano dive, amaro dive



Jag är mycket tacksam för att jag genom foton, artiklar, reportage och opinionsbildning får vara en liten del av ett mycket fruktbärande arbete som i förlängningen kan leda till en varaktig förändring för Rumäniens romer. Om du inte har sett mitt bildspel Ederlezi - Romano dive, amaro dive från romernas hembyar i Rumänien som ackompanjeras av de båda romska mästermusikanterna Catalin Vlad och Stefanica Gheorghe får du gärna göra det nu. Många EU-migranter som är eller har varit i Jönköping, Linköping och Stockholm kommer från de områdena i Rumänien som jag varit i.



Klicka här om du inte kan se bildspelet på din smarttelefon eller surfplatta: https://www.youtube.com/watch?v=28S0kpDfJ04

Text och foto: Mikael Good 



Added 2014-10-30 13:02 | Permalink | Comments (1) | Comment
1 2 3 Next Last 

Previous posts

Bloggar


Gallerier som jag är med i


Google Translate


Mina favoritfotografer