"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Bildreportage från förorten



Global Outreach Day är ett intiativ som syftar till att få världens kristna att berätta om Jesus. Tanken är att Jesu sista ord till sina lärljungar i Markus 16:15 - "Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen" borde vara församlingens första prioritet. 

Global Outreach Day anordnades den sista lördagen i maj, och miljontals kristna runt om i världen deltog. På grund av coronapandemin anordnades Global Outreach Day bara på två orter i Sverige - Göteborg och Jönköping. De deltagande församlingarna i bägge städerna valde att söka sig ut till invandrartäta förortsområden. I och med att Råslätt ligger i mitt närområde packade jag ned Leican och Sonyn i min Billinghamväska och begav mig dit för att dokumentera händelsen.

Det hela blev ett reportage som jag satte ihop under söndagen, och jag kunde leverera det till tidningen tidigt på måndagen. Reportaget finns i tryckt form att läsa i dagens tidning för prenumeranter, men det finns även i digital form: https://www.varldenidag.se/nyheter/de-tog-evangeliet-till-utsatta-forortsomraden/reptfa!eiKM0gSaQwkKarOcAx9P0Q/

Text och foto: Mikael Good



Added 2020-06-02 12:46 | Permalink | Comments (0) | Comment

Vilken cool kamera, är det en Fuji?

Läkare, tandläkare, direktörer, hipsters, eller andra penningstinna grupper tänker många fotografer på när de hör det klassiska kameramärket Leica nämnas. Men det finns faktiskt en del reportagefotografer som gärna arbetar med Leica, en av dem är jag.

Jag har alltid legat en bit under snittlönen för män i min egen ålder med samma kompetens och utbildning som mig. Men trots det går det ingen nöd på mig, och jag har haft råd med ett antal digitala Leicor genom åren. Hemligheten är att jag har köpt dem begagnat. Initialt är de dyra men när det har gått ett par år brukar priserna nå nivåer som passar min plånbok.

Personligen tycker jag att silverfärgade och svarta Leicor är lika snygga. När jag arbetat med silver Leicor har det hänt att jag fått frågan om vilken film jag använder och vart jag framkallar den. Med en svart Leica väcker jag inte lika mycket uppmärksamhet. Även om det är glesare mellan frågorna händer det att folk reagerar på kameran, men kanske inte alltid på det sätt jag förväntar sig. En ung man som såg mig med kameran utbrast: ”Vilken cool kamera, är det en Fuji?”.

När jag körde med Fujifilm X-Pro2 fick jag ofta frågan om det var en Leica, men jag hade inte riktigt räknat med att få den motsatta frågan om Leican var en Fuji! Fujis kameror i X-Pro och X100-serierna är Leicaliknande. Det är bra kameror, och de har genomsiktssökare. Med rätt objektiv blir bildresultatet nästan i paritet med Leica, men de saknar den där speciella 3D-looken, och färgerna som man får med Leicaobjektiv. Men framförallt saknar Fujikamerorna mätsökare, en genomsiktsökare är ett bra substitut, men personligen vill jag ha en mätsökare.

När jag jobbar med Leica kör jag oftast med 35mm och hyperfokal. Jag ställer tiden på 1/250 dels sekund, bländaren på 8 och avståndet på 5 meter, och ASA på auto med 100 i botten och 2500 i topp. Mätsökaren använder jag främst när jag behöver finlira på bländare 2, 2.8 eller 4, och när jag använder ett ljusstarkt normalobjektiv eller kort tele tar jag hjälp av en EVF-sökare som jag sätter i blixtskon.

Förr när jag använde film, och var ivrig att framkalla den och se resultatet brukade jag klämma av de sista bildrutorna framför spegeln för att inget skulle gå tillspillo. Många Leicafotografer gjorde samma sak, och för många blev det som en ritual att göra så, det kanske är en förklaring till att det är såpass vanligt bland Leicafotografer att ta självporträtt.

Text och foto: Mikael Good



Added 2020-05-27 12:20 | Permalink | Comments (1) | Comment

När ljuset tryter behövs ljusstarka objektiv



Förra året fotograferade jag ett 50-tal konserter. Jag fick vara med om en hel del sköna konsertupplevelser och fick upptäcka ny musik. Men trots att jag har hållit på med rockfoto sedan 1980-talet upplever jag att det blir allt svårare att få ljuset att räcka till.




Det blir allt svårare att fotografera inomhuskonserter, och det ställs allt högre krav på utrustningen. Tidigare har jag använt objektiv med ljusstyrka 4 med gott resultat och jag har klarat mig med 1/250 och 3200 ASA, och har kunnat vänta in rätt ögonblick och vetat att bilden suttit där den skulle. Men i takt att konserterna blir mer av en helhetsupplevelse med stora LCD-skärmar, ljus, rökmaskiner och andra effekter har jag fått tänka om. Många gånger har jag fått kassera bilder för att ljuset försvann precis i fotograferingsögonblicket. 



Idag finns det som tur är många ljusstarka objektiv att välja på, problemet är att de flesta av dem är gigantiskt stora. Jag jobbar oftast med två kameror och vill inte ha extra blytyngder runt halsen, eller i fotoväskan för den delen. Därför har jag valt att i så stor utsträckning som möjligt köra samma objektiv på Leica M som på Sony. För att kunna göra så har jag en Techart Pro LM-EA7 autofocus adapter M – E AF till min hjälp.  Förra sommaren använde jag kombinationen 7artisans 28mm f/1.4 ASPH M-objektiv och Techart Pro-adapter på en hel del konserter. 



Fokuseringen fungerade ypperligt på min A7rII, och den ställde skärpan snabbt och rätt utan att tveka. I dag har jag en Sony A9 och kombinationen är ännu mer klockren, ögonfokusen gör att skärpan sitter rätt. Men om vi återgår till förra året så bevakade jag en konsert med den amerikanska Hip-Hop artisten Lecrae. Min vana trogen hade jag lyssnat in mig på hans musik och kollat igenom några Youtube videor för att vara förberedd på vilka bilder det skulle kunna bjudas på.



Konserten var mycket bra. Lecrae och hans DJ var på spelhumör, och fick genast med sig publiken. Jag älskar att fota konserter med mycket närvaro och samspel mellan artist och publik, och det bjöds det rejält på under konserten. Lecrae är en mästare på rap, och han bjöd på ett riktigt grymt flow. Det är alltid kul att få se en världsstjärna på en relativt liten scen, det brukar borga för närhet, intimitet och ett grymt tryck. Precis så blev det den här kvällen och Lecrae bjöd på en av förra årets stora konsertupplevelser.



Jag hade fotopass och fick möjlighet att fotografera under soundcheck, och jag begränsades inte heller av tre låtars regeln. Under konserten kunde jag röra mig relativt fritt, och jag tog många fler bilder än vad jag har presenterat här. Det är inte omöjligt att några av dem dyker upp i bloggen framgent.



Jag hade med mig två kameror till konserten en med ett 70-200mm och en med ett 7artisans 28mm. 70-200mm använde jag till porträttbilden, övriga bilder är tagna med 28mm. 



Text och foto: Mikael Good



Added 2020-05-26 12:11 | Permalink | Comments (3) | Comment

Jakten på skärpa kan kväva kreativiteten

I min kameraväska finns objektiv som är perfekt balanserade och ger riktigt bra kontrast, skärpa och färger. Men ibland är det befriande att låta dem ligga kvar i väskan, och montera på ett objektiv med mycket karaktär på ljusfångaren, och låta kreativiteten flöda.






Skärpeintrycket är subjektivt, den ene tycker si och den andra så, och ett objektiv som är perfekt i testbänken kan vara riktigt beiget och tråkigt i praktiken. Jakten på den perfekta skärpan kan kväva fotograferingslusten. Därför kan det vara befriande att simma emot strömmen en stund, och göra något radikalt annorlunda för att hålla kreativiteten vid liv.







Min nyaste ljusfångare har tider upp till 1/32000, vilket möjliggör fotograferande på full glugg i starkt solljus med ljusstarka objektiv utan att jag behöver montera på något kreativitetsdödande gråfilter. Jag har ett 7Artisans 50mm f1.1 som har väldigt mycket karaktär. När jag bländare ned det ett par steg beter sig objektivet nästan som ett normalt normalobjektiv, men på bländare 1.1 är det så där härligt uselt och märkligt att det kittlar mitt kreativa sinne. 






På största bländaröppning blir det nästan storformatskänsla på bilderna. Bilderna blir inte lika uselt bra som med mitt Sima 100mm f 2 macro. Men det objektivet är lite för långt för allmän fotografering och har lite för mycket överstrålning. Ett 50mm objektiv passar mig bättre. Trots fokuseringshjälpmedel är det svårt att manuellt ställa skärpan rätt på 1.1, men Techart PRO-adaptern som ger AF med M-objektiv skötte fokuseringen åt mig med bravur, och jag kunde koncentrera mig på bildskapandet istället.



Kreativiteten fick flöda fritt under min upptäcktsfärd i närområdet. Jag dök in på motiv som jag kanske inte alltid ser. Med hjälp av objektivet kläddes de i en svag sekelskiftskänsla, och nu pratar vi inte förra seklet, utan det förrförra. Bilderna framkallade jag rakt upp och ned  i ACR och sedan körde jag dem genom en egenkomponerad plug-in i Silver Effex Pro 2.


Text och foto: Mikael Good



Added 2020-05-18 19:31 | Permalink | Comments (2) | Comment

Bildreportage – Kvällsmarknaden i Darjeeling

Att fotografera när det är mörkt är oftast svårt, det kräver ofta långa tider och stativ. Att fota människor i rörelse på natten är ännu svårare. Men med dagens imponerande ljusmaskiner går det att fotografera i miljöer där man tidigare gick bet så vida man inte använde blixt.






Den nordindiska staden Darjeeling är känd för att ha världens högst belägna järnvägsstation, sitt te och för sin kvälls- och nattmarknad. Den senare lockade mig, men innan jag gav mig ut i marknadsvimlet passade jag på att äta middag tillsammans med familjen på klassiska Pine Tree Hotel. Deras korianderdipp, som jag avnjöt tillsammans med nybakat naanbröd var fantastiskt gott, även deras Rogan josh fick klart godkänt. Mätt i magen gav jag mig ut i kvällningen för att dokumentera marknaden utrustad med ett ljusstarkt 35mm, samt en kompakt systemkamera med bildstabilisering.




Min vana trogen smög jag inte omkring och försökte inte gömma mig bakom kameran. Jag sökte aktivt kontakt och var öppen med vad jag gjorde. Precis som vid andra tillfällen i Indien fick jag vara med på en hel del selfies. Det var många som ville vara med på bild med ”den Skandinaviske vikingen”. En av karaktärerna i HBO-serien Vikings liknar mig och det bidrog säkerligen till populariteten. Jag har letat lite efter bilderna på Google, men har ännu inte sett några.



Något som slog mig under min vandring i Darjeeling var att det var så rent överallt. Faktiskt var det mycket renare än i Sverige. Förklaringen var att kommunen infört ett lokalt nedskräpningsförbud, och har nolltolerans mot nedskräpning. De som bryter mot förbudet kan räkna med dryga böter. Inte ens cigarettfimpar var undantagna från förbudet som de märkligt nog är i Sverige. Trots att jag letade hittade jag inget skräp. I andra indiska kommuner behöver man inte gå många steg förrän man hittar skräp.




När jag kände mig mätt på intryck och möten efter att ha vandrat runt på marknaden i ett par timmar styrde jag åter stegen till hotellet och den sköna sängen. Ett par timmar senare var det dags för uppstigning för vidare transport med taxi till Tiger Hill med familj och vänner för att titta på soluppgången som ska lysa upp bergskedjan Himalaya. Om vi hade lite extra tur skulle vi kanske få se toppen på Mount Everest, men det är en annan berättelse.





Bilderna i inlägget togs med en Sony A6500, samt ett Voigtländer Ultron 1.7/35mm ASPH med en Techart PRO Leica M – Sony E autofokus Adapter. Kameran hade inga problem med att hitta fokus i dunklet, och fokuseringen var i princip lika snabb som med dedikerade AF-objektiv. A6500 har märkligt nog bara en inmatningsratt, men med den här kombon kan jag göra som jag föredrar och styra bländaren på objektivet och tiden med inmatningsratten.

Text och foto: Mikael Good



Added 2020-05-14 11:42 | Permalink | Comments (3) | Comment
1 2 3 ... 104 Next Last 

Previous posts

Bloggar


Gallerier som jag är med i


Google Translate


Mina favoritfotografer