"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Rysslandsreportaget fick ny luft under vingarna

Ingen vill läsa gårdagens nyheter. Men ibland händer det ändå att gårdagens nyheter åter blir dagens nyheter och får en större spridning än när de först publicerades.



För några år sedan var jag i Ryssland på en reportageresa. Förutom att jag gjorde en hel del intervjuer och tog många bilder, passade jag även på att göra ett reportage om ett övergivet sjukhus i utkanten av St. Petersburg. Sjukhuset kallades Jayer enligt det uppsökande teamet från Doctors of the World som var mina ciceroner.



Det mesta av Rysslandsmaterialet publicerade i olika tidningar och trycksaker. Ett reportage om en kämpade småbarnsmamma rönte stort intresse från läsarna och översattes till finska, norska och engelska.



Trots att intresse fanns lyckades jag inte få in repet om Jayer i någon tidning. Men jag tyckte att det var för bra för att inte publiceras och därför la jag upp det i båda mina bloggar i maj 2013. Reportaget nådde snabbt 5000-6000 läsare, men efter ett par veckor svalnade intresset och besöken blev allt mer sporadiska.



I våras fick inlägget om Jayer ny fart. Det delades i en grupp för glömda platser på Facebook och tiotusentals nya läsare strömmade till. Inlägget är nu mitt mest lästa på min blogg på blogger.



Här kan du läsa reportaget "Jayer - Dödens hus": http://chasid68.blogspot.se/2013/05/jayer-dodens-hus.html



Text och foto: Mikael Good



Added 2017-09-15 10:35 | Permalink | Comments (1) | Comment

Genombrottet kom i bloggen

Jayer 32

För tre år sedan publicerade jag vad som skulle komma att bli mitt genombrott som skribent. Det var ett reportage som ingick i reportageserien de glömda barnen i Ryssland. Jag försökte få in reportaget som har rubriken "Jayer - Dödens hus" i några olika tidningar. Överlag var responsen positiv men tidning efter tidning tackade ändå nej på grund av utrymmesbrist. Till sist valde jag att publicera reportaget i min blogg. Reportaget fick stor spridning bland mediafolk och jag fick en del glada tillrop från andra journalister.

Tyvärr finns det oftast inte plats för längre socialreportage i dagstidningar. Den största anledningen är vikande upplaga och piska att sälja mer annonsutrymme för tidningens överlevnad. Det gör att mastiga bild- och socialreportage ofta får stryka på foten till förmån för mer sport och lättsamma artiklar. Att jag inte fick reportaget publicerat gjorde att jag inte tjänade några pengar på det, men det fungerade ändå som en dörröppnare för mig.

De senaste åren har en hel del av mina debattartiklar, bild- och textreportage blivit publicerade och ett av mina bildspel har till och med varit med på rysk TV. I dag nickar en del kollegor igenkännande när de hör mitt namn. Nu är det inte ära och berömmelse som driver mig i mitt arbete utan en verklig vilja att förändra. Jag hoppas att mina bilder och texter ska få vara med och verka för förändring för utsatta medmänniskor.

Här kan du läsa reportaget "Jayer - Dödens hus": http://chasid68.blogspot.se/2013/05/jayer-dodens-hus.html

Text och foto: Mikael Good



Added 2015-11-03 13:12 | Permalink | Comments (3) | Comment

Änglabesök på ryska fängelser och straffkolonier

I år firar det ryska välgörenhetsprojektet Christmas Angel Tree tioårsjubileum. Tack vare projektet har tiotusentals brustna familjeband återupprättats. Fångarnas barn har fått julhälsningar och julklappar från sina fängslade föräldrar genom projektet, i vissa fall har deras barn inte hört av sina föräldrar på många år. Tusentals fångar i Ryssland har fått hopp om en bättre framtid och många fångar har lämnat sin kriminalitet bakom sig och börjat om på nytt med sina nära och kära när de suttit av sina straff.

Christmas Angel Tree

I Sverige är det tomten som kommer med julklapparna men i Ryssland är det julängeln som levererar klapparna.Välgörenhetsprojektet Christmas Angel Tree (skrivs i fortsättningen änglaträdet) startade 2003 och under sin relativt korta livstid har änglaträdsprojektet spridit sig till många regioner i Ryssland. Ett stort antal volontärer arbetar med projektet och tack vare dem finslipas och utvecklas projektet varje år. Fångarnas familjer besöks genom projektet och de arrangerar möten mellan fångarna och deras barn. Änglaträdsprojektet organiserar även speciella informationsträffar i fängelserna där de betonar vikten av att kunna förlåta för att gå vidare i livet.

Christmas Angel Tree

Änglaträdets volontärer har fått se många trasiga familjeband helas och upprättas under de år som projektet har pågått. I vissa fall har barnen inte sett sina barn sedan de var spädbarn. Trots föräldrarnas svek är barnen oftast väldigt förväntansfulla och ser oftast fram emot att få träffa dem när kontakten har tagits. Larisa Dubrovkina är en av änglaträdets kordinatorer. Hon berättade nyligen att hon hittat ett foto på internet som föreställde en flicka som kramar en teddybjörn, vilken hon hade fått från sin fängslade mamma genom projektet. Larisa skickade ett meddelande till flickan. När flickan svarade på Larisas meddelande skrev hon att efter det att hennes mamma hade blivit frigiven hämtade hon hem henne från barnhemmet där hon bott medan mamman satt i fängelse. I dag lever de ett vanligt familjeliv och teddybjörnen som hon fick från sin mamma genom änglaträdet är hennes mest älskade och dyrbaraste ägodel.

Även om många av berättelserna om föräldrar och barn som har återförenats har lyckliga slut, händer det allt som oftast att det ligger en ganska så komplicerad historia bakom. För några år sedan träffade änglaträdets koordinator Larisa Dubrovkina en fängslad kvinna som hade en dotter som hon inte haft kontakt med på många år. Kvinnan ville ge en julklapp genom änglaträdet till sin dotter i ett försök att återupprätta den brutna kontakten. Hennes dotter vägrade att ta emot julklappen på grund av mammans tidigare svek. Men mamman var envis och följande år deltog hon åter i änglaträdet med förhoppning om att kunna återknyta kontakten med dottern som hon missunnat i allt för många år. 

Christmas Angel Tree

Denna gången tog Larsia god tid på sig med att prata med flickan. Larisa försökte förklara för henne att alla kan göra misstag i livet men att vi inte ska vara allt för snara med att döma, vi ska alltid vara beredda att förlåta och ge en extra chans. Till sist tog flickan emot gåvan från sin mamma. Några veckor senare när Larisa var med och samlade ihop enkäter som fångarna på kvinnofängelset fyllt i om änglaträdet, kom flickans mamma fram till Larisa och tackade för alla hjälp. Hon berättade att hon börjat kommunicera med sin dotter igen och nu hoppades hon på en bättre framtid för dottern och sig själv och att de hade börjat planera för att bo tillsammans efter att hon hade blivit frigiven från sitt fängelsestraff.

Fängelseadministrationerna på de olika fängelserna ger gärna sitt tillstånd till änglaträdsprojektet. De har sett att projektet har en väldigt positiv effekt på fångarna. De är också väldigt hjälpsamma under uppstarten av projektet och de hjälper till med organiseringen. Änglaträdet är inte bara ett väldigt intressant och spännande projekt det är också ett projekt som rör människor på hjärtedjupet. Några reportage om änglaträdet har sänts på Rysk TV och publicerats i ryska tidningar och de reportagen har fått en mycket positiv respons av tittare och läsare. 

I år kommer en känd rysk fotograf att följa arbetet på olika fängelser runt om i landet. Han ska göra bildreportage om änglaträdsprojektet för olika magasin och tidningar och tanken är att hans arbete även ska resultera i en utställning och en bok. Det vore kul att ta utställningen till Sverige så att fler kan ta del av änglaprojektets fruktbärande arbete på ryska fängelser.

Christmas Angel Tree

Vill du läsa mer om Christmas Angel Tree:s arbete? I det här reportaget kan du läsa om en liten pojke som placerades och växte upp på barnhem i Ryssland när hans mamma blev dömd till fängelse. Pojken älskade sin mamma och drömde om att få återförenas med henne trots att hon under många år hade svikit och försummat honom: Jag vill bo tillsammans med min mamma

Text: Maria Shipilova, Angel Project Russia och Mikael Good. Foto: Fängelsemissionen, Ryssland

Om du vill vara med och stötta Christmas Angel Trees viktiga och framgångsrika arbete med att återupprätta familjerelationerna mellan ryska fångar och deras barn kan du ge en gåva till projektet via hjälpverksamheten Hjärta till Hjärtas 90-konto: 90 08 85-7, märk din gåva med "änglaträdet".

Dela gärna det här inlägget med dina vänner och arbetskamrater. Tack på förhand!



Added 2013-12-01 13:53 | Permalink | Comments (1) | Comment

De glömda barnen i Ryssland - Jag vill bo tillsammans med min mamma

Det här är en berättelse om en liten pojke som placerades och växte upp på barnhem i Ryssland när hans mamma blev dömd till fängelse. Pojken älskade sin mamma och drömde om att få återförenas med henne trots att hon under många år hade svikit och försummat honom på grund av sin kriminalitet och sitt missbruk.

Trots att Sergei inte hade hört av sin mamma på flera år och att hon hade försummat honom redan innan hon blev fängslad på grund av sitt missbruk, drömde Sergei om att hans mamma bara skulle dyka upp på barnhemmet och hämta hem honom så att de kunde bo tillsammans igen. Men det var bara en dröm och ju längre tiden gick desto troligare var det att han skulle hamna i ett fosterhem. Det hade till och med gått så långt i planeringen att föreståndaren på barnhemmet hade valt ut en lämplig familj som de tyckte skulle ta hand om Sergei. När den familjen stod i begrepp att besöka honom på barnhemmet blev han varse om det och med tårar som rullade ned för kinderna sa han med bruten stämma:
- Jag vill inte till något fosterhem, jag vill bo med min mamma!
Barnhemsföreståndaren blev berörd av Sergeis tårar och bestämde sig för att skjuta upp fosterhemsplaceringen ytterligare en tid, åtminstone tills dess att Sergeis mamma hade avtjänat sitt straff.

Samtidigt arrangerade samordnaren för projektet “Christmas Angel Tree” i St: Petersburg Vera Roganova projektet på kvinnofängelset IK-2. Projektet går i korthet ut på att personal och volontärer från Christmas Angel Tree förmedlar julklappar och hälsningar mellan fångar och deras barn. Ett av syftena är att hela trasiga familjeband och återupprätta den kontakten som i många fall har gått förlorad när barnens föräldrar dömts till fängelse. Många av fångarna passade på att skicka en julhälsning och en julklapp till sina barn.

Sergei, Elena och Vera

Vera mindes speciellt en ung kvinna vid namn Elena Erofeeva. När hon dömdes till fängelse för stöld placerades hennes son Sergei på ett barnhem i Vyborg (Viborg) nära den finska gränsen. Trots att Elena inte hade träffat sin son på lång tid var hon orolig för honom och hon bad Vera att hon skulle ge honom en julhälsning och en julklapp från henne. När en av våra volontärer besökte barnhemmet och överlämnade julklappen till Elenas son meddelade barnhemsföreståndaren att det fanns en familj som ville adoptera Sergei. Men Sergei hade varit mycket bestämd med att han inte ville bli bortadopterad. Han hade redan en mamma som han ville leva med. När Elena fick höra vad hennes son hade sagt till volontären blev hon mycket rörd. Hon kände att hon hade svikit Sergei genom sin kriminalitet och sitt missbruk. Och hon hade inte funnit till hands för honom när han behövde henne som mest.

Pojkens envishet fick hennes moderskänslor att vakna och sakta men säkert började Elena att förändras till det bättre och hon ställde allt mer in sig på att hon skulle bli en riktig mor för sin son och leva tillsamman med honom när hon hade avtjänat sitt straff i maj i år. Vera och några volontärer från fängelsemissionen fortsatte att träffa Elena regelbundet och de samtalade och bad tillsammans med henne. Att de verkligen brydde sig om Elena och visade henne en kärlek och vänlighet som hon inte upplevt tidigare bar till sist rik frukt och i början av maj strax innan hon blev frigiven valde Elena att själv bli kristen. 
 
Elena och Sergei

När Elena blev frigiven hjälpte några av volontärerna i Christmas Angel Tree henne att få tag på ett arbete och en bostad. Elena gick även med i en församling där hon fick mycket hjälp och stöd av sina trossyskon. Under ett par månader redde hon upp de problem som hon hade med polisen och andra myndigheter. Elena genomgick en radikal förändring under den här korta tiden. Från att bara ha låtit sitt liv kretsa kring sitt eget liv och sina egna problem hamnade hennes fokus istället på sonen. Hon började att regelbundet besöka Sergei på det sommarläger för barnhemsbarn som han var på. Elena lyckade även få Sergeis far som hon inte hade träffat på många år att ta kontakt med sin son och han började också att besöka honom.
 
Elena förväntade inte att någon skulle våga lita på henne. Under alla de åren som hon hade varit slav under sitt missbruk hade hon behandlat sina nära och kära illa. Nu fruktade hon att hennes släktingar, arbetskamrater och grannar skulle förskjuta henne, men det blev helt tvärtom. Alla hennes arbetskamrater, släktingar, grannar och även de övervakarna som hon träffade såg att hon var helt förändrad och de behandlade henne väl och gav henne mycket hjälp och stöd.
I början av augusti i år ringde Elena till Sergei på barnhemmet, hon hade en bra och en dålig nyhet att berätta för sin son. Hon frågade honom vilken han ville höra först. Sergei tänkte efter en stund och sa sedan att han ville höra den dåliga först. Elena sa med lätt darrande stämma: - Den dålig nyheten är att jag aldrig har besökt dig på barnhemmet under alla år som du har varit där, hon var tyst en liten stund och sedan sa hon:
- Vet du vilken den goda nyheten är? 
Sergei svarade:
- Nej det vet jag inte. Berätta för mig.
Elena fortsatte: - Jag ska komma till dig på barnhemmet och hämta hem dig till vårt gemensamma hem. Den 10 augusti i år återförenades Sergei äntligen med sin mamma.


Sergei och Elena

Elena berättade att hon själv inte hade trott att hon skulle kunna få tillbaka vårdanden och kunna ta hem sin son på bara två månader. Att hon kunde göra det är ett mirakel, men å andra sidan är julen en tid för mirakel. Elena är mycket tacksam mot alla dem som engagerade sig i hennes livssituation, och speciellt mot alla i projektet “Christmas Angel Tree”. Tack vare att de levde ut sin tro och gav Elena det som hon behövde mest i sitt liv, kärlek och omtanke, blev hon frälst och både hennes och Sergeis liv blev helt förvandlade.
 
Ett ryskt filmteam från TV-kanalen TBN-Ryssland följde med Elena när hon hämtade Sergei på barnhemmet. Inslaget sändes i rysk TV i mitten av augusti. Christmas Angel Tree har fått tillstånd att använda sig av inslaget i sitt arbete. Och de hoppas att det ska kunna fungera som uppmuntra för andra fångar som är i en liknande situation som Elena.

Om du vill se fler bilder och läsa fler reportage från artikelserien de glömda barnen i Ryssland, kan du göra det här: artikelserien-fran-ryssland-blev-en.html
 

Text: Mikael Good, Foto: Vera Roganova, Fängelsemissionen, Ryssland

Om du vill vara med och stötta Christmas Angel Trees arbete med att återupprätta familjerelationerna mellan ryska fångar och deras barn kan du ge en gåva till projektet via hjälpverksamheten 
Hjärta till Hjärtas 90-konto: 90 08 85-7, märk din gåva med "änglaträdet"

Dela gärna det här inlägget med dina vänner och arbetskamrater. Tack på förhand!


Added 2013-11-29 10:22 | Permalink | Comments (4) | Comment

A Oasis Of Grace In The Wilderness

Places like Jayer in St. Petersburg are dark places that make far too early graves for young people who never stood a real chance in life. Even if the situation is tough for young adults who´s graduated from institutions in Russia there are some oases of Grace to be found in the Wilderness.

When orphans turn 18 they are dropped from the institutions where they grew up. One day they where kids and the other day they were grownups who don´t know how to live in the real world on their own. The problem is that they have not learned to deal with the various problems of life that they now encounter. They are completly left alone and don´t have any parents, siblings, grandparent or other persons who care about them and can help them in this new situation. They often lack the everyday knowledge that others children learn in their families, such as washing clothes, cooking, managing household cash. They often feel lonely and left out, and in reality, they really are.

The statistics for orphans who graduate from institutions in Russia is very dark. Only 10% of them can adopt to a normal life in the society after graduation. The other 90% are doomed to a life in misery which often puts them in far too early graves. Some of them are lured into prostitution and criminality, some of them becomes alcohol or drug addicts. some of them end up as homeless or couch surfers and some of them take their lifes.

Jayer is street talk for a girl who is willing to do any kind of sexual act with everybody she meets. It´s also the name of a unfinished hospital in S:t Petersburg. Jayer is a house of death were young prostitutes sell their bodies for drug money and they spread HIV to customers who often refuses to use condoms. It´s a place where heroin addicts injects slow death into their veins. Most of them are HIV-positive and when they share their needles they also share their deadly disease. Jayer is also a place were homeless people live and young hipsters get together to have Squat Parties in the weekends. Those who come to Jayer are exposed for GHB and heroin and many of them end up as addicts.

Nearly 70% of all heroin addicts in Russia are young people and you can find places like Jayer all over the country. It´s estimated that between 1.5 to 3 million out of 142 millions Russians are heroin addicts. The Russian authorities are not powerless before the big drug problem in the country. In recent years, the authorities have invested a lot of money on drug prevention among young people. And they try to limit the supply roats of heroin and other drugs flowing in from Afghanistan. 21% of the heroin produced in Afghanistan goes to Russia. Even if the future for former orphans are very dark. There are some oasis of Grace to be found in Russia.

One such oasis are Grace Family Center which is located in a Russian Orthodox monastery in St. Petersburg. The work at Grace is very successful and according to Valentina who is the volunteer director at Grace 90% of the orphans who have received help and support at Grace after their graduation have been able to adapt to a normal life. For orphans who has never had a family of they own, places like Grace Family Center must be worth one's weight in gold.

At Grace Family Center, orphans meet and spend time with adults who give them support and encouragement and help them develop into independent people with strong self-worth. The staff, at the project, prepare an individual plan for each young person who comes to it. The work is based on Christian principles. They live and work in an environment where they can meet and know the saving grace of Jesus. Even if the work at Grace Family Center is very successful. They are in a desperate need of money so that they can continue with their important job.

Maybe it's you who read this article that shall provide an economic miracle so that Grace Family Center can continue with their important work among the least of our brothers and sisters. Star of Hope USA concentrates their efforts on different countries than Russia. However if you wish to donate they will be happy to funnel your gift to Grace Family Center. Click the following link if you want to donate money via Star of Hope: Grace St. Petersburg

"Whoever is kind to the poor lends to the Lord, and he will reward them for what they have done". - Proverbs 19:17



"We can find Calcutta all over the world, if you have eyes to see. Everywhere, wherever you go, you find people who are unwanted, unloved, uncared for, just rejected by the society - completely forgotten, completely left alone. That is the greatest poverty of the rich countries." - Mother Teresa

Klick the following link if you want to see the pictures in the slide-show on your cell phone or on your pad: http://www.flickr.com/photos/chasid68/sets/72157633493146234/

Text and Photo © Mikael Good, All Rights Reserved



Added 2013-05-20 11:14 | Permalink | Comments (1) | Comment
1 2 3 Next Last 

Previous posts

Bloggar


Gallerier som jag är med i


Google Translate


Mina favoritfotografer