"Måla med ljus"
Utförsäljning med fantastiska erbjudanden
En stor fotohandlare har fantastiska erbjudande som gäller endast idag. Jag har varit inne och tittat på alla erbjudanden. Det som slår mig är att jag inte ens blir frestad att köpa något nytt trots att min plånbok är ganska så stinn efter att jag sålt bort en massa kameraprylar som jag inte längre behöver.
De flesta människorna i världen lever inte som vi. Vi är så upptagna med att publicera bilder på alla nya kameraprylar som vi köper att vi har blivit blinda för att det finns människor som den här familjen från Qing Hai som bara har motsvarande 1000 dollar att leva på per år. De drömmer inte om Fujis nya X1-pro. Deras dröm är att någon gång få gå ut och äta på restaurang tillsammans.
Jag är tacksam för att jag får leva i ett fritt land som Sverige, jag är tacksam för att jag har rinnande och drickbart vatten, jag är tacksam för att jag kan ta mig en varm dusch när jag vill, jag är tacksam för att jag bor i ett varmt hus, jag är tacksam för att jag har kläder att sätta på mig och jag är tacksam för att jag kan äta mig mätt varje dag.
"Gud har varit god mot mig, och jag har allt jag behöver".
1 Moseboken 33:11
Text och foto: Mikael Good
http://www.chasid68.blogspot.com/
//Mikael Good
/Göran Tonström
Gör slag i saken vetja, det är rätt så uppfriskande att röja lite då och då.
//MIkael Good
Vi har det egentligen alldeles för bra på sätt och vis. Familjen på bilden hade något som de flesta av oss svenskar inte har och det är gemenskap. De ingick i en levande bygemenskap där alla kände alla och ställde upp för varandra utan att knorra. För dem var det en självklarhet att hjälpa en granne i nöd.
//Mikael Good
Jag är ingen profet jag är bara en enkel man från Borås :) Allvarligt skämtat så tror jag att det kan behövas artiklar som den här som motvikt till all prylhets och jag tycker att det är kul att fler bloggare har börjat gå in på det här spåret.
//Mikael Good
mvh Johan
http://svtplay.se/v/2686534/dokumentarklassiker/dodens_triangel
Jag har rest runt i världen och gjort socialreportage. Innan dess så var jag en klagande person som nu har fått andra perspektiv på tillvaron. Jag tror att det skulle vara nyttigt för många att resa och möta andra människor i andra länder och kulturer och på så vis få upp ögonen för de djupa orättvisor som finns på vår jord.
//Mikael Good
Läste i Metro att 75% av svenskarna anser att det först och främst sig själv man ska hjälpa/stötta/åstadkomma något för. Endast 25% ansåg att det först och främst var andra man skulle göra detsamma för.
I Asien var siffrorna precis dem omvända.
Undrar varför så många svenskar åker till Thailand? Bara för solen och de varma baden?
Eller kan det rent av vara så att det känns mycket behagligare att vara i en miljö där ANDRA tänker på dig?
Inger
Egoismen breder ut sig över Sverige. Jag är övertygad om att siffrorna i det här landet var som siffrorna i Thailand förr. Om man vill åstadkomma en förändring så måste man alltid börja med sig själv. Precis som jag skrev till Alf så är jag långt ifrån perfekt men jag har börjat min långa vandring.
//Mikael Good
Har rest en hel del och jobbat en hel del i land som ligger väldigt långt från Sverige både geografiskt och i sitt sätt att leva dagen. Vi lever med en viss oro för framtiden och andra med ett hopp om en bättre framtid.
I norra Kina känns det just nu som det gjorde på 70 talet i Sverige. Allt utvecklas och alla får mer råd att leva för varje dag som går. Ingen oroar sig för miljön och inget är farligt. Ungdomar röker , dricker och tror på framtiden.....äldre folk tycker som alltid att det var bättre förr .
Precis som vi gjorde innan allvaret nådde oss .
Jag upplevde också en stor ekonomisk optimism när jag var i norra Kina. Men det är en optimism som kommer att slås i spillror så snart som robotarna ersätter arbetarna i fabrikerna. Lönerna har stigit för snabbt i norra Kina och det har lett till att fler företag överväger att ersätta dyra arbetare som tjänar 3000-4000 kronor i månaden och har 12 timmars arbetsdag med industrirobotar...
//Mikael Good
De ställen jag besökt ligger väl robotar rätt långt framåt i tiden men att det lätt går att plocka bort 2/3 av folket och ändå få samma saker gjorda är solklart. Arbetsledare och avdelningschefer går och dräller i fabrikerna och detta ses väl inte med blida ögon av de mer effektiva företagen som etablerar sig.
Däremot 12 timmars arbetsdag har jag inte stött på än 8 timmar vardagar och 4 på lördagen är normalt där jag varit.