"Måla med ljus"
Bildreportage – Fotografera som en monark med hyperfokal
Autofokus i all ära, men det finns en gammal välbeprövad fokuseringsform som heter hyperfokal. Trots att den funnits med i många år är den fortfarande blixtrande snabb och ställer skärpan snabbare än de snabbaste autofokuskamerorna. Bäst fungerar hyperfokal med analoga kameror och vidvinkelobjektiv.
Jag såg nyligen en bild på drottning Elizabeth II där hon fotograferar hästkapplöpning med en Leica M. På bilden håller drottningen kamerahuset med bägge händerna, utan att ha ett finger på objektivets fokuseringsspak. Bilden lades upp i Leica M Series User Group på Facebook. Några yngre fotografer började raljera över drottning Elizabeth i kommentarsfältet och skrev kommentar i stil med: "Hon vet ju inte ens hur man ställer in skärpan! :)" .
Jag såg direkt att drottning Elizabeth II visste precis vad hon gjorde. Oftast håller jag själv min Leica på samma sätt när jag fotar med hyperfokal. Det gör jag för att inte oavsiktligt ändra avståndet på objektivet. De flesta bilderna som jag tar med min Leica tar jag med hyperfokal. Bäst fungerar hyperfokal med vidvinkelobjektiv upp till 35mm.
Med ett 35mm objektiv ställer jag avståndet på 5 meter, bländaren på 8 och tiden på 1/250. Det betyder att allt från 2.5 meter till oändligt blir skarpt. Det är bara att titta i sökaren, komponera bilden och trycka av när motivet är inom hyperfokalavståndet. När jag rör mig in i folksamlingar ändrar jag avståndet till 2 eller 3 meter, och om ljuset tillåter bländaren till 11 och tiden till 1/500.
Oftast kör jag med auto-iso med 1600 i topp. Förr när jag körde med film var jag oftast begränsad till 400 ASA, men nu kör jag digitalt med de fördelar som det för med sig, auto-iso är en av dem och möjligheten att förhandsvisa bilden är en annan. Men det finns en stor nackdel med digitala Leicor gentemot analoga och det är att de kan ha en viss fördröjning vid uppstart, vilket gör att man kan missa avgörande ögonblick för att kameran inte var redo.
För att motverka detta har jag valt att stänga av "snåljåpen" eller strömspararen som den även kallas. Leica M240 har ett riktigt kraftigt batteri som räcker för en hel dags måttligt fotograferande utan snåljåp. Äldre Leicor såsom M8 och M9 suger ur batteriet snabbt om man stänger av strömspararen och då kan det vara bra att ha ett par färska batterier i fickan. Nyare Leicor ska enligt uppgift vara snabbare i uppstarten.
Jag brukar uppmuntra dokumentärfotografer att gå ett steg närmare. Några av bilderna i artikeln skulle helt klart mått bättre av att vara fotograferade på lite närmare avstånd. Om det inte vore för corona-pandemin hade jag gärna gått närmare. Denna gången valde jag att ställa hyperfokalen på 5 meter och respektera Folkhälsomyndighetens riktlinjer gällande säkerhetsavstånd. Nästa år hoppas jag åter att jag åter kan "dyka" in i folksamlingar med ett 21mm objektiv!
Bilderna i inlägget har jag tagit under juli månad med en Leica M240 och ett Summircron M 35mm ASPH. Mätsökarkameror är som gjorda för hyperfokalfotografering. Givetvis går det lika bra att fokusera hyperfokalt med andra kameror och objektiv men det är viktigt att objektivet har en avståndsskala.
Text och foto: Mikael Good
Fina bilder dessutom.
/Gunnar S
/Mikael
Ibland är det skönt att slippa bekymra sig om tekniska saker som bångstyrig autofokus och bara luta sig mot fysikens lagar, de behöver inga mjukvaruupdateringar :)
Ha det gott! /Thomas
/Mikael
Jag gillar när det är punch i det svartvita.
MVH Janne
/Mikael
- hawk
/Mikael
Dina bilder visar ju också vad praktiskt det är med hyperfokalinställning, något som jag också nästan uteslutande använder på min analoga M4 bestyckad med vidvinkeln Super Angulon 21 mm f3,4!
Jag upplever att jag då nästan aldrig får oskarpa bilder pga fel avståndsinställning - vid bl. 8 får jag ett skärpedjup från under en meter till oändligt! Suveränt för s.k. gatufoto, och har jag bara kommit ihåg att dra fram filmen är jag alltid klar till snabba skott med ett nästan omärkbart slutarljud...
Jag kan dock få oskärpa i vissa bilder pga rörelse- eller skakningsoskärpa...en för lång slutartid är ju orsaken då, dvs jag måste ju kompensera en ändrad slutartid med ny bländarinställning. Sammanfattningsvis får jag ju oftare felexponerade bilder av den anledningen, än oskarpa bilder pga fel avståndsinställning. Slutsats:
Hyperfokalinställning tror jag har ökat mina chanser betydligt att få bra och intressanta bilder...är min personliga uppfattning i alla fall!
Så din blogg här illustrerar detta väldigt bra, Mikael!
mvh
/B
/Mikael