"Måla med ljus - Les Grands Moments"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Inifrån en internatskola i Leningradskaya oblast, Ryssland

Boarding school

Den främsta orsaken till att det finns så många barnhem och institutioner i Ryssland beror på arvet från Sovjetunionen. På den tiden hade staten det yttersta ansvaret för barnen och barnhem var den enda lösningen för föräldrar som mist sin föräldrarätt eller som av andra orsaker ansågs oförmögna att ta hand om sina egna barn. Under 1990-talet och 2000-talet fortsatte politiken i upptrampade spår från sovjettiden. Men nu är äntligen den stora barnhemsreformen som klubbades igenom i Ryssland på väg att genomdrivas.



För ett tiotal år sedan togs beslut om att de stora institutionerna och barnhemmen ska avskaffas i Ryssland. Tanken är att de ska ersättas med en mera familjebaserad omvårdnad som ska ske i mindre grupper, men förändringen tar tid då övergången mellan barnhem och familjehem tar tid. För ett par år sedan besökte jag en internatskola i en liten rysk stad där 150 barn och ungdomar med lättare psykiska och sociala funktionsnedsättningar bor och studerar. Barnen kommer från byar och samhällen runt staden, byar som saknar skolor eller i varje fall inte har specialskolor som kan ge barnen det speciella stöd de behöver. Internatskolan som jag besökte omfattas inte av reformen men de arbetar för att barnen och ungdomarna ska få växa upp i en någorlunda familjär miljö.



De flesta barnen och ungdomarna bor på internatet under veckorna och åker hem över helgen. Några barn bor permanent på internatet eftersom deras föräldrar förlorat sin föräldrarätt på grund av alkoholmissbruk, fängelsestraff eller andra sociala problem som gör att de inte kan ta hand om sina barn. Den vanligaste orsaken till att föräldrarna mist sin föräldrarätt är alkoholmissbruk, ett problem som tyvärr är utbrett i Ryssland. Många föräldrar som lever i missbruk förlorar sin föräldrarätt och barnen placeras på barnhem eller institutioner. Detta påverkar främst barnen som får växa upp utan den trygghet som en mamma och pappa ger.



När barnen slutar grundskolan flyttar de flesta till studenthem i S:t Petersburg för fortsatta studier på yrkesskolor eller högskolor. Statens ansvar för föräldralösa barn (barn vars föräldrar mist sin föräldrarätt) tar slut när barnen tagit examen. De förväntas då klara sig själva. På internatskolan får barnen och ungdomarna lektioner i social kompetens och livskunskap. Barnen får lära sig att leva familjeliv, prata om känslor, tvätta kläder, laga mat och sköta sin ekonomi vilket gör att de är bättre rustade att möta livet utanför internatskolans väggar efter sin examen. På sikt kommer dessa åtgärder att minska den dystra statistiken som berättar att upp till 90% av ungdomarna som lämnar barnhem och institutioner luras in i kriminalitet, prostitution och/eller får missbruksproblem.



På internatskolan får barnen förutom skolgång även kläder, mat, omsorg och kärlek från personalen. Skolan prioriterar undervisningen med små klasser, 12-15 elever i varje. De små grupperna gör att barnen kan få mycket specialundervisning. De som behöver får extra stöd och uppmuntran. På internatet finns 90 engagerade medarbetare, varav 40 lärare. Personal finns tillgänglig för barnen dygnet runt. Barnen sover i sovsalar som är uppdelade efter ålder och kön. När jag var där höll den slitna byggnaden från sovjettiden på att renoveras med pengar från den ryska staten och några utländska hjälporganisationer. Hantverkare hade nyligen bytt stammar för vatten och avlopp samt dragit in varmvatten, nu höll de på att renovera badrum och toaletter. Tidigare fanns inget varmvatten på internatskolan och barnen fick gå till badhuset i staden för att bada och duscha.



Även om den ekonomiska situationen i Ryssland har förbättrats rejält det senaste decenniet är arbetslösheten stor i den lilla staden är internatskolan ligger och många av stadens invånare lever i fattigdom. Alkoholmissbruket är utbrett. Vilket har lett till en kraftigt försämrad folkhälsa. Enligt vissa undersökningar dör runt 50% av ryssarna i deras mest produktiva ålder på grund av alkoholen. Att få bukt med alkoholproblemen står högt på den ryska regeringens dagordning, förutom att det är ett stort folkhälsoproblem hotar den även landet ekonomiska utveckling. De senaste åren har Ryssland infört hårdare restriktioner mot alkohol för att få bukt med problemet men det är långt ifrån någon lätt uppgift som de har att lösa.

Boarding school

Klicka här om ni vill se fler bilder från internatskolan: https://www.flickr.com/photos/chasid68/albums/72157669585452941

Text och foto: Mikael Good



Added 2016-06-23 15:58 | Permalink | Comments (3) | Comment

Änglabesök på ryska fängelser och straffkolonier

I år firar det ryska välgörenhetsprojektet Christmas Angel Tree tioårsjubileum. Tack vare projektet har tiotusentals brustna familjeband återupprättats. Fångarnas barn har fått julhälsningar och julklappar från sina fängslade föräldrar genom projektet, i vissa fall har deras barn inte hört av sina föräldrar på många år. Tusentals fångar i Ryssland har fått hopp om en bättre framtid och många fångar har lämnat sin kriminalitet bakom sig och börjat om på nytt med sina nära och kära när de suttit av sina straff.

Christmas Angel Tree

I Sverige är det tomten som kommer med julklapparna men i Ryssland är det julängeln som levererar klapparna.Välgörenhetsprojektet Christmas Angel Tree (skrivs i fortsättningen änglaträdet) startade 2003 och under sin relativt korta livstid har änglaträdsprojektet spridit sig till många regioner i Ryssland. Ett stort antal volontärer arbetar med projektet och tack vare dem finslipas och utvecklas projektet varje år. Fångarnas familjer besöks genom projektet och de arrangerar möten mellan fångarna och deras barn. Änglaträdsprojektet organiserar även speciella informationsträffar i fängelserna där de betonar vikten av att kunna förlåta för att gå vidare i livet.

Christmas Angel Tree

Änglaträdets volontärer har fått se många trasiga familjeband helas och upprättas under de år som projektet har pågått. I vissa fall har barnen inte sett sina barn sedan de var spädbarn. Trots föräldrarnas svek är barnen oftast väldigt förväntansfulla och ser oftast fram emot att få träffa dem när kontakten har tagits. Larisa Dubrovkina är en av änglaträdets kordinatorer. Hon berättade nyligen att hon hittat ett foto på internet som föreställde en flicka som kramar en teddybjörn, vilken hon hade fått från sin fängslade mamma genom projektet. Larisa skickade ett meddelande till flickan. När flickan svarade på Larisas meddelande skrev hon att efter det att hennes mamma hade blivit frigiven hämtade hon hem henne från barnhemmet där hon bott medan mamman satt i fängelse. I dag lever de ett vanligt familjeliv och teddybjörnen som hon fick från sin mamma genom änglaträdet är hennes mest älskade och dyrbaraste ägodel.

Även om många av berättelserna om föräldrar och barn som har återförenats har lyckliga slut, händer det allt som oftast att det ligger en ganska så komplicerad historia bakom. För några år sedan träffade änglaträdets koordinator Larisa Dubrovkina en fängslad kvinna som hade en dotter som hon inte haft kontakt med på många år. Kvinnan ville ge en julklapp genom änglaträdet till sin dotter i ett försök att återupprätta den brutna kontakten. Hennes dotter vägrade att ta emot julklappen på grund av mammans tidigare svek. Men mamman var envis och följande år deltog hon åter i änglaträdet med förhoppning om att kunna återknyta kontakten med dottern som hon missunnat i allt för många år. 

Christmas Angel Tree

Denna gången tog Larsia god tid på sig med att prata med flickan. Larisa försökte förklara för henne att alla kan göra misstag i livet men att vi inte ska vara allt för snara med att döma, vi ska alltid vara beredda att förlåta och ge en extra chans. Till sist tog flickan emot gåvan från sin mamma. Några veckor senare när Larisa var med och samlade ihop enkäter som fångarna på kvinnofängelset fyllt i om änglaträdet, kom flickans mamma fram till Larisa och tackade för alla hjälp. Hon berättade att hon börjat kommunicera med sin dotter igen och nu hoppades hon på en bättre framtid för dottern och sig själv och att de hade börjat planera för att bo tillsammans efter att hon hade blivit frigiven från sitt fängelsestraff.

Fängelseadministrationerna på de olika fängelserna ger gärna sitt tillstånd till änglaträdsprojektet. De har sett att projektet har en väldigt positiv effekt på fångarna. De är också väldigt hjälpsamma under uppstarten av projektet och de hjälper till med organiseringen. Änglaträdet är inte bara ett väldigt intressant och spännande projekt det är också ett projekt som rör människor på hjärtedjupet. Några reportage om änglaträdet har sänts på Rysk TV och publicerats i ryska tidningar och de reportagen har fått en mycket positiv respons av tittare och läsare. 

I år kommer en känd rysk fotograf att följa arbetet på olika fängelser runt om i landet. Han ska göra bildreportage om änglaträdsprojektet för olika magasin och tidningar och tanken är att hans arbete även ska resultera i en utställning och en bok. Det vore kul att ta utställningen till Sverige så att fler kan ta del av änglaprojektets fruktbärande arbete på ryska fängelser.

Christmas Angel Tree

Vill du läsa mer om Christmas Angel Tree:s arbete? I det här reportaget kan du läsa om en liten pojke som placerades och växte upp på barnhem i Ryssland när hans mamma blev dömd till fängelse. Pojken älskade sin mamma och drömde om att få återförenas med henne trots att hon under många år hade svikit och försummat honom: Jag vill bo tillsammans med min mamma

Text: Maria Shipilova, Angel Project Russia och Mikael Good. Foto: Fängelsemissionen, Ryssland

Om du vill vara med och stötta Christmas Angel Trees viktiga och framgångsrika arbete med att återupprätta familjerelationerna mellan ryska fångar och deras barn kan du ge en gåva till projektet via hjälpverksamheten Hjärta till Hjärtas 90-konto: 90 08 85-7, märk din gåva med "änglaträdet".

Dela gärna det här inlägget med dina vänner och arbetskamrater. Tack på förhand!



Added 2013-12-01 13:53 | Permalink | Comments (1) | Comment

De glömda barnen i Ryssland - Jag vill bo tillsammans med min mamma

Det här är en berättelse om en liten pojke som placerades och växte upp på barnhem i Ryssland när hans mamma blev dömd till fängelse. Pojken älskade sin mamma och drömde om att få återförenas med henne trots att hon under många år hade svikit och försummat honom på grund av sin kriminalitet och sitt missbruk.

Trots att Sergei inte hade hört av sin mamma på flera år och att hon hade försummat honom redan innan hon blev fängslad på grund av sitt missbruk, drömde Sergei om att hans mamma bara skulle dyka upp på barnhemmet och hämta hem honom så att de kunde bo tillsammans igen. Men det var bara en dröm och ju längre tiden gick desto troligare var det att han skulle hamna i ett fosterhem. Det hade till och med gått så långt i planeringen att föreståndaren på barnhemmet hade valt ut en lämplig familj som de tyckte skulle ta hand om Sergei. När den familjen stod i begrepp att besöka honom på barnhemmet blev han varse om det och med tårar som rullade ned för kinderna sa han med bruten stämma:
- Jag vill inte till något fosterhem, jag vill bo med min mamma!
Barnhemsföreståndaren blev berörd av Sergeis tårar och bestämde sig för att skjuta upp fosterhemsplaceringen ytterligare en tid, åtminstone tills dess att Sergeis mamma hade avtjänat sitt straff.

Samtidigt arrangerade samordnaren för projektet “Christmas Angel Tree” i St: Petersburg Vera Roganova projektet på kvinnofängelset IK-2. Projektet går i korthet ut på att personal och volontärer från Christmas Angel Tree förmedlar julklappar och hälsningar mellan fångar och deras barn. Ett av syftena är att hela trasiga familjeband och återupprätta den kontakten som i många fall har gått förlorad när barnens föräldrar dömts till fängelse. Många av fångarna passade på att skicka en julhälsning och en julklapp till sina barn.

Sergei, Elena och Vera

Vera mindes speciellt en ung kvinna vid namn Elena Erofeeva. När hon dömdes till fängelse för stöld placerades hennes son Sergei på ett barnhem i Vyborg (Viborg) nära den finska gränsen. Trots att Elena inte hade träffat sin son på lång tid var hon orolig för honom och hon bad Vera att hon skulle ge honom en julhälsning och en julklapp från henne. När en av våra volontärer besökte barnhemmet och överlämnade julklappen till Elenas son meddelade barnhemsföreståndaren att det fanns en familj som ville adoptera Sergei. Men Sergei hade varit mycket bestämd med att han inte ville bli bortadopterad. Han hade redan en mamma som han ville leva med. När Elena fick höra vad hennes son hade sagt till volontären blev hon mycket rörd. Hon kände att hon hade svikit Sergei genom sin kriminalitet och sitt missbruk. Och hon hade inte funnit till hands för honom när han behövde henne som mest.

Pojkens envishet fick hennes moderskänslor att vakna och sakta men säkert började Elena att förändras till det bättre och hon ställde allt mer in sig på att hon skulle bli en riktig mor för sin son och leva tillsamman med honom när hon hade avtjänat sitt straff i maj i år. Vera och några volontärer från fängelsemissionen fortsatte att träffa Elena regelbundet och de samtalade och bad tillsammans med henne. Att de verkligen brydde sig om Elena och visade henne en kärlek och vänlighet som hon inte upplevt tidigare bar till sist rik frukt och i början av maj strax innan hon blev frigiven valde Elena att själv bli kristen. 
 
Elena och Sergei

När Elena blev frigiven hjälpte några av volontärerna i Christmas Angel Tree henne att få tag på ett arbete och en bostad. Elena gick även med i en församling där hon fick mycket hjälp och stöd av sina trossyskon. Under ett par månader redde hon upp de problem som hon hade med polisen och andra myndigheter. Elena genomgick en radikal förändring under den här korta tiden. Från att bara ha låtit sitt liv kretsa kring sitt eget liv och sina egna problem hamnade hennes fokus istället på sonen. Hon började att regelbundet besöka Sergei på det sommarläger för barnhemsbarn som han var på. Elena lyckade även få Sergeis far som hon inte hade träffat på många år att ta kontakt med sin son och han började också att besöka honom.
 
Elena förväntade inte att någon skulle våga lita på henne. Under alla de åren som hon hade varit slav under sitt missbruk hade hon behandlat sina nära och kära illa. Nu fruktade hon att hennes släktingar, arbetskamrater och grannar skulle förskjuta henne, men det blev helt tvärtom. Alla hennes arbetskamrater, släktingar, grannar och även de övervakarna som hon träffade såg att hon var helt förändrad och de behandlade henne väl och gav henne mycket hjälp och stöd.
I början av augusti i år ringde Elena till Sergei på barnhemmet, hon hade en bra och en dålig nyhet att berätta för sin son. Hon frågade honom vilken han ville höra först. Sergei tänkte efter en stund och sa sedan att han ville höra den dåliga först. Elena sa med lätt darrande stämma: - Den dålig nyheten är att jag aldrig har besökt dig på barnhemmet under alla år som du har varit där, hon var tyst en liten stund och sedan sa hon:
- Vet du vilken den goda nyheten är? 
Sergei svarade:
- Nej det vet jag inte. Berätta för mig.
Elena fortsatte: - Jag ska komma till dig på barnhemmet och hämta hem dig till vårt gemensamma hem. Den 10 augusti i år återförenades Sergei äntligen med sin mamma.


Sergei och Elena

Elena berättade att hon själv inte hade trott att hon skulle kunna få tillbaka vårdanden och kunna ta hem sin son på bara två månader. Att hon kunde göra det är ett mirakel, men å andra sidan är julen en tid för mirakel. Elena är mycket tacksam mot alla dem som engagerade sig i hennes livssituation, och speciellt mot alla i projektet “Christmas Angel Tree”. Tack vare att de levde ut sin tro och gav Elena det som hon behövde mest i sitt liv, kärlek och omtanke, blev hon frälst och både hennes och Sergeis liv blev helt förvandlade.
 
Ett ryskt filmteam från TV-kanalen TBN-Ryssland följde med Elena när hon hämtade Sergei på barnhemmet. Inslaget sändes i rysk TV i mitten av augusti. Christmas Angel Tree har fått tillstånd att använda sig av inslaget i sitt arbete. Och de hoppas att det ska kunna fungera som uppmuntra för andra fångar som är i en liknande situation som Elena.

Om du vill se fler bilder och läsa fler reportage från artikelserien de glömda barnen i Ryssland, kan du göra det här: artikelserien-fran-ryssland-blev-en.html
 

Text: Mikael Good, Foto: Vera Roganova, Fängelsemissionen, Ryssland

Om du vill vara med och stötta Christmas Angel Trees arbete med att återupprätta familjerelationerna mellan ryska fångar och deras barn kan du ge en gåva till projektet via hjälpverksamheten 
Hjärta till Hjärtas 90-konto: 90 08 85-7, märk din gåva med "änglaträdet"

Dela gärna det här inlägget med dina vänner och arbetskamrater. Tack på förhand!


Added 2013-11-29 10:22 | Permalink | Comments (4) | Comment

Previous posts

Bloggar


Gallerier som jag är med i


Google Translate


Mina favoritfotografer